Järvsö gymnasiet
Ljudlabbet · Del 1 av 5 · Järvsögymnasiet

Frekvens: från 20 till 20 000 Hz

Se och hör skillnaden mellan djupa och höga toner, och varför en sinus, en triangel och en fyrkant låter olika även på exakt samma tonhöjd.

Ett fristående verktyg som körs i webbläsaren, utan internet och utan att ändra något på din dator. Fungerar något inte, prova Safari eller Chrome.

Det här lär du dig

När du är klar kan du:

Så här gör du

  1. Sänk datorns volym först. Sätt gärna på hörlurar, men börja svagt. Mycket låga och mycket höga toner kan vara obehagligt starka.
  2. Tryck Spela i instrumentet nedan. Ljudet ligger kvar tills du trycker Stoppa (eller Esc), så du har båda händerna fria.
  3. Dra i reglaget eller tryck på en förinställning och titta och lyssna samtidigt.
  4. Gör de tre experimenten och bygg en egen klang i verkstaden. Det här görs lämpligast hemma efter workshopen, i din egen takt.
Bärbara datorers inbyggda högtalare kan inte återge toner under ungefär 100 Hz. Då hör du ingenting på 20 Hz, men du ser den fortfarande i instrumentet. Hörlurar ger mer. Det är en egenskap hos högtalaren, inte ett fel i verktyget.

1Instrumentet

440 Hz
-30 dB
-Periodtid (tid för en svängning)
-Våglängd i luft (343 m/s)
-Närmaste ton på ett piano
-Styrka (RMS) mot sinus, samma toppnivå

Hoppa till:
Hz

Vågform

Oscilloskop: ljudtrycket över tid
Spektrum: vilka frekvenser ingår?
Gröna stolpar: beräknade övertoner. Blå yta: verklig mätning av ljudet som spelas just nu. Axeln är logaritmisk, 20 Hz till 20 kHz.

2Tre experiment

Varje experiment har en knapp som ställer in instrumentet åt dig. Scrolla upp och titta efter att du tryckt.

Experiment A: hur tätt svänger det?

Oscilloskopet visar alltid samma tidsstycke (50 millisekunder). Byt nu frekvens med förinställningarna: 20 Hz, 440 Hz, 5 kHz, 20 kHz. Hur många svängningar ryms i fönstret? Räkna med: antal = frekvens × 0,05 s Vid 20 Hz blir det 1, vid 20 000 Hz blir det 1 000. På skärmen blir 20 kHz så tätt att svängningarna flyter ihop till ett fält. Samma ljud, tusen gånger fler svängningar.

Experiment B: samma ton, fyra klanger

Växla mellan sinus, triangel, fyrkant och sågtand utan att ändra frekvensen. Tonhöjden är densamma, men klangen skiljer sig tydligt. Titta i spektrumet: sinusen har en stolpe, de andra har många. Det är övertonerna som ger klangfärgen.

Experiment C: var går din hörgräns?

Lyssna på svepet. Notera ungefär var tonen försvinner i diskanten, och om du hör något alls i den djupaste basen. Många vuxna slutar höra vid 14 till 17 kHz. Det är normalt och beror på ålder, hörselskydd och högtalare. Mät med samma hörlurar och samma volym om du jämför med någon annan.

3Verkstad: bygg din egen klang

Varje ljud är en summa av sinustoner: grundtonen och dess övertoner (2, 3, 4 … gånger grundtonens frekvens). Dra i stapeln för en överton för att ändra hur mycket den ingår. Uppåt är plus, nedåt är minus (omvänd fas). Fasen hörs knappt men syns i vågformen. Ändringen hörs direkt om ljudet spelas, och syns både här och i instrumentet ovan.

Recept: 32 övertoner (1 = grundton)
Klicka eller dra i en stapel. Dra över flera för att måla.
Resultat: vågformen (3 perioder)
Samma ljud och samma knapp som i instrumentet.
Prova: gör bara udda staplar (1, 3, 5, 7 …) med styrkan 1 delat med stapelns nummer. Du har byggt en fyrkant. Gör styrkan 1 delat med numret i kvadrat och byt tecken varannan gång, så får du en triangel.

4Förklaringarna

Frekvens, period och våglängd

Frekvens är antal svängningar per sekund, mätt i hertz (Hz). 440 Hz är 440 svängningar varje sekund. Tiden för en svängning är periodtiden:

T = 1 / f

Våglängden i luft är ljudhastigheten (cirka 343 m/s) delad med frekvensen. 20 Hz blir cirka 17 meter, 20 000 Hz cirka 1,7 centimeter. Därför kräver djup bas stora högtalare och rum, medan diskant kan tas upp av en liten mikrofon.

Varför är axeln logaritmisk?

Vi hör förhållanden, inte skillnader. Steget 100 till 200 Hz låter lika stort som 1 000 till 2 000 Hz: båda är en oktav, dubbel frekvens. Mellan 20 Hz och 20 000 Hz ryms ungefär tio oktaver. På en rak axel skulle hela basen tryckas ihop till en kant. Därför är både reglaget och spektrumet logaritmiska.

Övertoner och klangfärg

Sinus: bara grundtonen. Fyrkant: bara udda multipler av grundtonen (3, 5, 7 … gånger), styrka 1/n där n är multipeln. Triangel: också bara udda, men mycket svagare, 1/n². Sågtand: alla multipler, 1/n. Samma grundton, olika recept, olika klang. Ett instrument eller en röst är också ett recept, men ett som ändras hela tiden.

Varför blir alla former lika på 10 kHz?

Övertonerna ligger över 20 kHz och hörs inte. Är grundtonen 10 kHz hamnar den första extra tonen i en fyrkant (3 gånger grundtonen) på 30 kHz. Den kan du inte höra, så fyrkanten och sinusen låter likadant. Instrumentet hoppar över toner över 20 kHz i bilden för att visa det.

Vanliga frekvensområden (ungefärliga gränser)

OmrådeFrekvensVad finns där?
Understa bas20 till 80 HzBastrumma, elbas, dova ljud som mest känns i kroppen.
Bas och grundton80 till 250 HzRösters grundton (vuxna ungefär 85 till 255 Hz), bas, värme.
Mellanregister250 Hz till 2 kHzVokaler, de flesta instrument. Mitt-C är cirka 262 Hz.
Närvaro2 till 5 kHzÖrats känsligaste område. Här sitter konsonanterna som gör tal begripligt.
Diskant och luft5 till 20 kHzS-ljud, cymbaler, glans. Över ungefär 16 kHz hör många vuxna inget.